söndag 25 november 2012

Årets sista VJ-tur?

En otroligt vacker soluppgång mötte oss när vi gled ut på sjön.
Varmt, vindstilla och soligt, självklart var vi bara tvungna att göra ett sista försök på gösen.

Jag och farsan gjorde ett sista försök med vertikalandet innan vintern kommer.
Långtidsprognosen på YR.no hotar med minusgrader nästa vecka och med tanke på att det bara är 4,4 grader i ytvattnet dröjer det inte länge innan isen lägger sig i så fall.
Kommer ni ihåg favorit-spöt jag råkade ha sönder för några veckor sen?
Har lagat det nu:-)
Det var toppen som gick av, en bit på endast 18 cm. Kan inte spela så stor roll, tänkte jag och limmade på en ny toppögla.
Men herrejösses vilken markant skillnad det blev!
AMS Best Vertical heter spöt. Trots att det står 14/21 gram är det här ett spö som klarar betydligt tyngre vikter.
Klingan är rapp och har en väldigt skön ryggrad. Ändå är den så känslig att minsta puff på jiggen går rakt upp i armen på dig, nästan som en elektrisk stöt.
I början tappade jag väldigt mycket fisk med det här spöt och jag kunde inte fatta varför.
Men till slut kom jag på att eftersom det är så känsligt kände jag fiskens nafsande mycket tidigare än förut och gjorde ett alltför snabbt mothugg. Jag drog helt enkelt jiggen ur munnen på fisken!
Men det var innan toppen gick av.....
De 18 centimetrarna, den ynka längden, betydde tydligen otroligt mycket för spöets egenskaper.
Nu är bottenkänslan betydligt sämre, det är inte alls så känsligt längre.
Klingan blev även mycket "sprättigare" vid drillning av fisk. Inte alls så följsamt med fiskens rörelser som tidigare.
Det blev helt enkelt ett ganska så tråkigt spö!
Så det är som de säger, längden har betydelse. Både i fisket och i sängkammaren.
Jaa.....Lägg till 18 cm på "din utrustning" så får du se. Då blir det nog fart under täcket!
Ett före detta perfekt gösvapen!
Numer tyvärr ett ganska anonymt spö. Får nog spara ihop till ett nytt i vinter.

Fisket då?
Njaa.....Det gick väl sådär.
Själv styrde jag ut på djupt vatten direkt, tanken var att leta efter pelagiska ekon. Stoora gösar som jagade i frivattnet och åt upp sig inför vintern.
Farsan åkte ut till ett stort grund för att kolla efter bottenekon.
Får han väl göra, tänkte jag. Han får gärna jaga småfisk.
Tycker det är kul när man använder sig av lite olika teorier och kan jämföra efteråt.
Jag körde i ca 4 distans utan att se ett enda eko värt att stanna på. Inte ett enda....
Farsan däremot såg ett kanoneko direkt han stannade till med båten. Fisken gick på 4 meter där det var 8 till botten.
Sekunden senare hade en 3-kilos gös svalt hans jigg.
Vad gjorde gösarna därinne, på grunt vatten?
De ska ju vara ute på djupet, där jag var.....
Men det var också enda fisken han lyckades lura till hugg. Såg inga fler ekon i mellanvattnet och bottenekona vägrade syna hans jiggar.
Den här lådan saknade jag igår. Lådan med favorit-jiggarna hade glömts hemma.
Sånt känns sådär. Även om man har hur många jiggar som helst med sig tror man alltid att det är just de man glömt hemma som är bäst.
Man fiskar liksom inte med bra självförtroende när såna tankar börjar mala i skallen.

Framåt eftermiddagen hittar jag i alla fall lite fisk och lyckas landa en liten gös och en abborre.
Ännu senare, när det börjar skymma, hittar jag även jagande pelagiska bågar.
Åkte till ett område där jag i stort sett aldrig fiskat förut men där vinden legat på under ett par dagar.
I branterna gick det flera fiskar, ganska ytligt.
Släppte på två ekon som simmade på 3 meters djup men båda skyggade för båten och försvann.
Mörkret kommer snabbt nu och till slut fick jag kapitulera.
Åka in till hamnen med svansen mellan benen.
Så tyvärr, blev årets sista VJ-tur en flopp. En dag med kasst fiske.
Men vi kommer igen!
Tjipp//Micke

söndag 18 november 2012

Radidadidej

Dag nr. 3 på min fiskehelg är över.
En dag som började med ett fruktansvärt disigt och tråkigt väder. Med en iskall vind som snabbt kröp under kläderna och en bråkig sjö.
Lyckades lura två smågösar på bottendunk men de var sega som sirap.
Inte det minsta på humör.
Men framåt förmiddagen ändrade sig förutsättningarna ganska rejält.
Solen bröt igenom och vinden mojnade.
Det brukar ju alltid blåsa upp när finvädret kommer annars men idag blev det kanonväder!
Så fint väder så t.o.m farsan och Martin kom ut på sjön för att göra mig sällskap.

Nu ändrade jag raskt taktik.
Hoppades på att väderväxlingen skulle sätta fart på gösarna och övergick till pelagiskt prickskytte istället.
Bra val av Svensson!
Lurade först upp en 3-kilos och sen en 4:a.
Fiskar som högg bra och kämpade tappert. Båda två simmade på ca 8 meter.
Hur kul som helst!
Tyvärr fick jag även en gädda i 5-kilos klassen som totalt demolerade min för stunden bästa jigg :-(
Vilket otroligt kasst foto!
Men det är inte så lätt när man är ensam i båten.
Bilden visar 3-kilosen. Batterierna i kameran gav upp efter det så jag fick använda mobilen till de andra korten.
Under eftermiddagen steg ekona upp till 4-4,5 meter.
Solen väckte dom nog till liv och nu var det full jakt.
Men samtidigt blev det väldigt svårt när de gick så grunt. Dels skyggade dom för båten och dels var de i ständig rörelse så det var svårt att parkera över dom.
Jag hann tappa två fiskar som kändes lite finare.
Sen var huggruschen över.
4-kilosen simmar nöjt tillbaka.Tack för den här gången!

Farsan bottendunkade hela dagen och lyckades få två mindre gösar + nån gädda.
Martin pricksköt även han men lyckades inte hitta riktigt rätt idag.
Men vi var nog nöjda allihop ändå.
Att få tillbringa en sån härlig höstdag på sjön hör inte till vanligheterna.
Inte i november!
Tjipp//Micke

lördag 17 november 2012

Dag två...glömmer vi

                                               Bra aktivitet på lodet, men vad hjälper det?

Om gårdagen var händelserik var det raka motsatsen idag.
Tanken var egentligen att jag skulle trolla lite gädda men i morse bestämde jag mig för ännu ett göspass istället.
Med facit i hand var det kanske inte det klokaste beslutet.
Idag hände det som jag aldrig önskar nån annan......Förutom på tävling då kanske.
Jag gick bom.
Fisklös, hopplös, värdelös.
Körde över stora ytor, utan att se ett enda eko som utmärkte sig. Som fångade intresset och lockade till nedsläpp.
Såg inte ens några bottenekon på grundkanterna som signalerade större fisk.
Jag vet inte vart de höll hus?
Såg inga ekon efter vare sig gädda eller gös, bara efter småfisk och abborrar.
Bom.....
Det är ett ord som inte låter bra.
Oavsett vad man än håller på med, fiske, jakt eller sport, så vill man inte bomma.
Bom......
Det känns inte bra heller.
Bom är ett tråkigt ord, ett riktigt skitord helt enkelt.
Jaja, i morgon är en ny dag......
Tjipp//Micke

fredag 16 november 2012

Mooohahaha.....Nytt PB

Dag 1 av min fiskehelg avklarad.
Som vanligt gick den alldeles för fort.
Planen var prickskytte på pelagiska ekon....Men de ekona var lätträknade, som vanligt.
Smågösen efter botten högg däremot ganska friskt och känslan är att man nog fått en hel del fisk om man verkligen gått in för det.
Men det gjorde inte jag.
Körde mycket båt istället och spanade efter större firrar.



Fann en ny inställning på kameran oxå.
Det går tydligen att ta flera bilder på ett knäpp. Nästan som på en systemkamera.
Bilderna ovan är ett exempel på detta. Däremot blev färgåtergivningen lite underlig.
Jaha, då fick man lära sig nåt nytt igen.
Kan inte förstå varför man känner sig så gammal så fort man börjar pilla på nån teknisk attiralj....

Idag kollade jag även in Bosses vase.
Passade på när han inte var i stugan och ilsket står på land och vevar i armarna så fort nån närmar sig vasen.
En gammal tävlingspimplare med en egen vase....livsfarligt.
Det är ju lika illa som en terrorist som odlar handgranater i blomkrukorna!
Dags för en närmare undersökning...
Men så fort jag närmade mig vasen blev det bottennapp. Första gick bra men vid det andra gick linan av.
Jävla Bosse, han måste preparerat botten runt sin guldgömma.
På med en ny jigg och nu blev det ett gäddrace med två snabba snipor och en tappad bredvid båten.
Jävla Bosse, han har vakthundar i form av dresserade gäddor oxå.

Jag flydde fältet. Är alldeles för rädd om mina jiggar.
Bosse vann.....Den här gången.
Några hundra meter därifrån ser jag ett fint eko gå i en brant. Djupet var ca 8,5 meter och ekot gick på 6.
Släppte jiggen och trugade så gott jag kunde men icke.
Byte jigg, letade upp fisken igen och släppte, men icke.
Då glider det upp ett ännu större eko ca en halvmeter över botten.
Nu blev det ett dilemma.
Det här händer ofta, alltför ofta. När man sitter och "drölar" med ett eko dyker det plötsligt upp ett till så man inte vet vilket man ska fiska på.
"Drölar" betyder typ daltar förresten. Alltså på andra icke lika välklingande dialekter som Värmländskan.
Jag väljer det undre ekot.
Hinner bara droppa jiggen en halvmeter innan ekot rusar uppåt och slukar gummit.
Å nu blev det åka av. Linan forsade av rullen när fisken rusade, först åt sidan och sen ner mot botten.
Jag kunde bara följa med, låta fisken trötta ut sig.
Tror det gick tre varv runt båten innan jag fick se den första gången.
Efter några svettiga minuter gick det iaf leda in den i håvgarnet. 
Gädda, 110 cm lång. Vågen pendlade mellan 9 och 9,2 kg.
Det här är nytt PB för mig på vertikalt.
Kuul!
Det här tror jag är självaste vaktchefen i Bosses gädd-armé.
Tror den hade följt efter mig hela vägen för att tugga sönder min jigg.
Jävla Bosse.
Jag ska pissa över din vase nästa gång.
Tjipp//Micke

torsdag 15 november 2012

Laddar skarpt


Eftermiddagsskift den här veckan.
Det betyder ledig fredag, vilket är lika med ledig tre dagar, vilket givetvis betyder mycket fiske :-)
Tänkte jag skulle passa på att ta en vansinneshelg innan det blir alltför kallt i vattnet och innan isen kommer.
Man vet ju aldrig när kung Bore bestämmer sig för att ta skamgreppet.

Så det blir en adressändring under helgen....Från rucklet i Edane till mitt mer mobila hem, Crescenten!
Tjipp//Micke

lördag 10 november 2012

Kallt och blåsigt

Idag stod pelagiskt prickskytte på schemat.
Efter förra söndagens fullträffar har jag varit enormt sugen på ett nytt pass hela veckan.
Det är synd att jobbet tar så stor del av tiden :-( det blir liksom lite för lång tid mellan passen.
De platser som höll fisk förra helgen var nu tomma.
Sist hade vi även väldigt mycket ekon att fiska på, båda stora och små.
Så var inte fallet nu.
Ekon fanns det, men bara från småfisk.

Men jag kämpade på. Åkte båt och letade.
Det blåste till en början ganska kraftigt men efterhand avtog vinden vilket underlättar otroligt i det här fisket.
Jag såg tre rejäla ekon idag.....Bara tre stycken på 7 timmars båtåkande....
Då är det inte roligt.
Första ekot var en gädda. En glupsk sak på ca 5 kg som var riktigt rolig att drilla.
Andra ekot missade jag.
Hur jag än backade och letade. Körde framåt och letade. Snurrade och letade, fann jag det inte igen.
Antingen skyggade fisken eller så hann den helt enkelt simma undan.
Synd, det var en fin båge på ekolodet.
Tredje ekot var däremot en gös!
Simmade på fyra meter och mötte jiggen vid nersläpp.
Hugget var stenhårt och jag trodde nog på gädda igen när den dök mot botten och tog bra med lina.
Så nu fick jag ju även chansen att testa kamerans självutlösare.
Man lär sig nåt nytt varje dag :-)
Den här jiggen skulle han bara ha!

Gösen gjorde att jag fick upp värmen i kroppen igen, det var annars riktigt surt på sjön idag.
Med nya krafter återupptog jag sökandet efter fler ekon men icke.
Ytterligare tre timmars båtåkande gav nada.
Men, men, det är bara att ge sig på det igen!
Tjipp//Micke

söndag 4 november 2012

Revansch, härliga revansch

Idag valde vi en annan sjö, med bra ramp som inte ligger intill en kraftstation.
Vi var tre båtar ute. Farsan i sin, Martin i sin och jag och brorsan i min.
Å det började bra direkt med en 3,5:a på i stort sett första nedsläpp.
Härligt, precis en sån start man vill ha.
Martin sms:ade tidigt om en på 4,1. Även han hade en bra start.
En stund senare var det Mattias tur att få ett riktigt gott hugg på en 9-tums sluggo.
Vi uppskattade vikten till ca 3 kg.
Samma fisk men bättre vinkel. Det gör faktiskt en del eller hur?
Vi växlade mellan bottendunk och pelagisk jakt.
Fisket blir väl inte så effektivt antalsmässigt men snittvikten ökar markant.
Lustigt nog tog flera av de finare fiskarna på bottennära fiske.
Man blir aldrig klok på de där gösarna:-)
Såg ett eko torna upp sig på 4 meter, backade tillbaka och fick en klockren träff.
Fisken steg sakta uppåt men stannade strax under min slom och bara tittade.
Länge....länge. Då vevade jag upp ett varv på rullen och det small direkt!
En riktigt fin gös på 5,2 kg.
Visst är vi lika?
Vi är i alla fall lika stora i käften!
Tog en liten paus och låg bredvid Martins båt för lite fiskesnack.
Hann inte mer än att lägga i växeln och vända ryggen till honom förrän det tjoade till.
Där stod han med böjt spö!
Fotot är dåligt, riktigt dåligt för fisken väger faktiskt 5,66 kg.
Den gick pelagiskt men på ganska grunt vatten, mellan 6-7 meter.
De jagar aktivt nu gösarna!
Självklart är det C&R som gäller.
Vill vi ha såna här fiskar kvar i våra vatten måste vi faktiskt tänka oss för.
5-kilos gösar växer inte på träd precis.
Martin var grym idag med en beundransvärd hög snittvikt på fiskarna.
3 kg, 4,1 kg, 5,66 kg och så den här:
Toppfisken idag, 6,84 kg!
Får ännu en gång lyfta på kepsen och gratulera Martin:-)

Summa summarum från denna sköna höstdag med helt platt vatten:
Martin fyra gösar.
Vi fyra gösar (två var)
Å farsan fyra gösar men de var tyvärr av det mindre slaget. Han hittade inte de större idag men det går nog bättre nästa gång.
Gissa om man blir sugen på att ta ut en semestervecka från jobbet och bara fiska!
Tjipp//Micke

lördag 3 november 2012

Vissa dagar....

Skulle man ligga kvar i sängen.
Bara dra upp täcket över huvudet igen och somna om.
Idag var en sån dag, för flera av oss.

Vi skulle gjort Vänerpremiär i morgon var det meningen. Jag skulle gasta Bengt Norman och brorsan skulle följa med en annan båt.
Men så blev det inte, inte för nån av oss.
Bengt var nere till hamnen och skulle plocka upp båten och upptäcker att nån brutit loss tanklocket och slangat ur bensinen.
Fattar inte varför inte saker kan få vara ifred?
När det här skett är inte helt säkert och med tanke på allt regnande som varit måste antagligen tanken tömmas och göras ren innan man vågar sig på en tur till Vänern.
Klokt beslut av Bengt tycker jag.

Mattias skulle åka med en riktigt hemlig jäkel, vi kallar honom X.
X skulle förbereda idag, bl.a. genom att sätta vinterdäck på trailern.
När X sedan ska åka till macken för att kolla lufttrycket i däcken ser han i backspegeln hur ena hjulet wobblar. Han ska precis stanna till när hjulet plötsligt hoppar av.
Kassa hjulbult, förstörd skärm och förstörd baklykta.....Ibland är det inte roligt.
Ingen Vänertur där heller.

Själv skulle jag ägna dagen åt pelagiskt prickskytte hade jag tänkt.
När jag kommer till sjön möts jag av ett väldigt högt vattenstånd som gör rampen otrevligt långgrund.
Knuffar ut båten i vattnet och kliver i, tappar balansen och lyckas sätta knät på mitt favoritspö.
Mitt dyyyra favoritspö.
Givetvis går det av. 95 kilo Svensson är ingen lek. Inte ens för ett kvalitéspö.
Men jag åker ut ändå. Har alltid två spön med mig och fiska ska jag göra!
Ser ganska snart ett skapligt eko men fisken bara knuffar till jiggen. Ser ännu ett eko som faktiskt nappar men det är givetvis en gröning. Typiskt.
Sen ser jag inte ett enda eko till!
Kör i ett par timmar men inte en träff.
Tröttnar och bottendunkar lite istället och det ger 7 gösar och ytterligare en gädda men inget av storlek.
Mörkret kommer fort nu, speciellt en så här gråmulen dag och det börjar bli dags att bege sig hemåt.
Alldeles nedanför rampen går det en bro och på andra sidan bron blir det en liten damm innan en kraftstation.
När jag svänger in mot rampen tar motorn i botten och jag fäller snabbt upp den.
Men innan jag hunnit få ner elmotorn för att knuffa mig inåt de sista metrarna har strömmen tagit tag i båten och fört ut den mitt i fåran.
Luckorna på kraftstationen är vidöppna och det är rejält strömt i vattnet.
Fäller ner elmotorn men känner hur den slår i botten och låser den därför så propellern viftar strax under vattenytan.
Ger fullt med Minn Kota 55:an men det räcker inte!
Vips så står jag mitt i dammen....
Vad gör jag nu?
Inga åror, inte ens en paddel och alldeles för grunt för att fälla ner bensinmotorn.
Men här är strömmen lugnare och sakta men säkert närmar jag mig bron igen. Under denna ställer jag mig på toften och når bron så jag kan knuffa mig inåt ena kanten.
Hoppar i land och knyter fast båten. I båten igen och stänger av elmotorn som frenetiskt har viftat i vattenytan under tiden.
Nu börjar ett mödosamt arbete: Jag balanserar på de hala sprängstenarna som ligger utmed stranden och försöker dra båten mot rampen.
Strömmen är ursinnigt stark och vill helst dra båten åt andra hållet.
Här och var hänger träd över vattnet som jag försöker klättra över grenarna på, samtidigt som repet tråcklas genom dom. Strömmen drar, båten fastnar mot stenar hela tiden och grenarna gör allt för att hindra mig.
Plötsligt ser jag mitt ekolod hänga i en av grenarna.
Det står löst i den här båten, fastskruvad endast i en brädbit.
Den har lyckats trassla in sig i givarkabeln och när jag rycker till i repet far grenen uppåt och tar med sig ekolodet!
Åter igen får jag knyta fast båten och klättra upp i den för att rädda mitt stackars ekolod.
Nu har det hunnit bli becksvart ute och jag är rejält trött och grinig.
Rent ut sagt fly förbannad.
Resolut hoppar jag ner i vattnet. 6,4 grader är nästan badtemperatur för en viking.....
Vadar med vatten upp till låren. Men nu går det lättare att få med sig båten eftersom den inte fastnar i varenda sten längre och jag slipper grenarna.
Jag är totalt slut när båten väl står fastspänd på trailern. Har nästan blodsmak i munnen och ingen känsel i benen.
Fy fan va kul det är att fiska!
Men propellrarna verkar ha klarat sig bra. Båten har några repor utmed ena sidan men inget som inte går att fixa.
Faktiskt tur att jag hade Crescenten idag. Plast är lättare att fixa till.
Hade jag haft Quintrexen hade väl den sett ut som en folkracebil.
Å känseln i benen är tillbaka.
Men nog hade det varit bättre för oss om vi inte gått upp i morse....
Tjipp//Micke