Göslös...hopplös...tröstlös.

Ismete i ett strålande väder!
Det var längesen vi hade en så fin dag här, åtminstone under helgen.
Fick faktiskt lite vårkänslor, precis som alla fåglar som kvittrade runt oss.
Njöt t.o.m av måsarnas skränande!

Vindskyddet behövdes kanske inte egentligen men är det med ut på isen ska det ta mig fan sättas upp oxå!
Bakom det och med solen i ögonen blev det väldigt varmt. Man blev till och med lite svett under kepsen.

Mattias öppnade dagen skarpt med en landad sjua.
Jojo, Mr.Gädda är tillbaka :-)

Strax därefter kom en sexa upp och hälsade på.
Båda gäddorna nappade ytterst försiktigt och vi trodde faktiskt att båda var gösar först.

Men mina vippor var lika stilla som ett rave-party på ett bårhus.
En tappad gäddsnipa (kroken fastnade i iskanten) och en stulen mört....det var allt.
Det går inget bra nu.....

Några händelselösa timmar passerade innan det plötsligt ryckte till häftigt i en vippa. Vippan höjdes sedan långsamt, stod still ett par sekunder, för att sedan sakta böja sig nedåt och lösa ut.

En gös som ändå var ganska pigg hälsade på oss och räddade dagen.
Det har varit alldeles för dåligt med dessa guldglänsande skönheter i vinter.

Vi plockade upp ganska tidigt p.g.a hockey på TV och missade kanske nån fisk. Men den tar vi nästa gång.

Under tiden vi plockade ihop grejerna löste nämligen spöt längst bort ut när den här glupska rackaren hängde sig på.
Undrar om han inte var lite väl optimistisk här?
Den här fisken är faktiskt ett rekord för oss......
Vi har nämligen aldrig fått en så liten gös på pelagiskt ismete!
Mörten simmade 4 meter under isen medan det är 18 meter djupt där.
Vad gjorde den här lilla därute??
Tjipp//Micke